Under sin karriär tecknade Tove Jansson förutom andra verk även postkort för bland annat välgörenhet. 1971 inkluderade UNICEF “Joulun ihme” (Julens under) i sitt julkortssortiment och tio år senare var även “Rauhanmarssi” (Fredsmarschen) med.
24.12.1981 publicerade Helsingin Sanomat en insändare med rubriken “Rauha-sana unohtui, vai?” (sv: Glömdes ordet fred bort, eller?). Skribenten tyckte att det finska språket inte betydde något för den kända konstnären då ordet fred inte fanns med på finska.
På kortet är ordet fred tryckt på fem olika språk; engelska, spanska, franska, ryska och japanska.
Tove Jansson svarade ofta personligen på läsarbrev och även i detta fall ansåg hon det bäst att svara på frågan, om än efter lite dröjsmål och i en annan tidning.
Tove Jansson hade diskuterat utkastet till Fred-kortet med tidskriften Fredspostens dåvarande chefredaktör Birgitta Boucht. Efter att ha sett insändaren i Helsingin Sanomat frågade Jansson ifall Fredsposten kunde nämna den som en kuriositet och inkludera hennes svar.
Kära Birgitta,
Minns du vi pratade om Unicefs kort, den första skissen? Apropå en arg insändare i Hels. San.
24 dec. Tror du saken kunde nämnas i Fredsposten som en kuriositet?
Tänkte svara på insändaren men det blev inte av och nu är det ju lite sent på dan.
Vad jag ville ha sagt: “‘Rauha-sana unohtui, vai? Signaturen ‘Harmittaa koko kortti, Porvoo’ är
upprörd över att jag på mitt julkort för Unicef har utelämnat ordet Rauha i det fredståg jag har
tecknat. Nu ville jag gärna tala om att på den första skissen hade jag både rauha och en massa
andra språk, det var ett helt äventyr att försöka ta reda på hur man ska säga fred på så många sätt
som möjligt. Men Unicef förklarade att i dessa sammanhang får man bara använda fem olika
språk. Förstå det, den som kan! Tove Jansson”
I sitt brev beskriver Tove för Birgitta hur hon i sitt första utkast skrivit ordet fred så väl på finska som på många andra språk, och att det var ett stort jobb att ta reda på översättningen till ett flertal olika språk. På det slutliga kortet ville Unicef endast ha fem språk.
I Fredspostens andra nummer år 1982 publicerades svaret till insändaren enligt Toves önskemål. Förhoppningsvis nådde svaret även den missnöjda skribenten som skrev insändaren i Helsingin Sanomat.
Finlands Fredsförbund har donerat Tove Janssons ursprungliga brev daterat 7.3.1982 till Moomin Characters, som bevakar Mumins upphovsrätter, och brevet publicerades i helhet i Fredsposten nummer 4/2017.
Tidningen finns att köpa på följande platser:
Akademiska Bokhandeln (Helsingfors)
När-Bok (Närpes)
Tidskriftsbutiken (Malmö)
Antikvariat Bode Carlshamn (Karlshamn)
Spättans antikvariat (Göteborg)
Kulturtidskrifter.nu (Sätila)
Bokkafé Angbett (Skellefteå)
Gros bokhandel (Vasa)
Pärmbild och bild på brevet: © Moomin Characters™