Hurudana är de olika könsrollerna i Mumindalen och vilka queer teman kan man hitta i Toves konst och liv?
Tove Jansson var modig både i sitt konstnärskap och i sina livsval. Hon var en sökare, både konstnärligt och privat och vägrade att inordna sig i de snäva könsrollerna som rådde under hennes formativa år. Hon var både en ambitiös bildkonstnär och illustratör, författare och skapare av ikoniska bilderböcker.
Under en stor del av sitt liv hade hon relationer med både män och kvinnor. Hon vägrade låta sig etiketteras, vare sig som människa eller konstnär. Den sexuella identiteten var ingenting hon gjorde någon affär av, det var en självklar del av livet som också återspeglar sig i hennes konst.
Hennes inställning till kärlek är vackert summerad i det här citatet, återberättat av hennes vän och förläggare Helen Svensson i audio-dokumentärserien Penseln, pennan och hjärtat:
”Jag blev ju alltså förälskad i en människa. Och ibland var den där människan en man, och ibland en kvinna, men det var ju inte de viktiga, utan det var ju det att jag blev förälskad i den där människan.”
“Det förefaller mig så absolut naturligt och äkta”
Tove levde tillsammans med en kvinna i 45 år och hade många samkönade relationer innan det. Hon gjorde det helt öppet och försökte aldrig dölja sin sexuella identitet. Det krävde stort mod, för första gången hon hittade kärleken i en annan kvinna var homosexualitet fortfarande klassat som en sjukdom. I Finland avkriminaliserades homosexualitet först år 1971.
En vecka före jul år 1946, då Tove är 32 år, skriver hon följande ord till sin vän Eva Konikoff:
Käraste Eva, Det har hänt nånting som jag förstår att jag ska tala om för dig. Jag är så lycklig och så glad, och så befriad. Du vet ju att jag känner mig som Atos hustru, och så kommer jag väl alltid att göra. Men nu har detta hänt mig, att jag förälskat mig besinningslöst i en kvinna. Och det förefaller mig så absolut naturligt och äkta – där finns ingenting alls av problem. Jag känner mig bara stolt och hejdlöst glad.
Hemliga brev och en grandios kärleksförklaring
Kvinnan som Tove hade förälskar sig i var Vivica Bandler, agronom och karismatisk teaterregissör. De inledde en passionerad kärleksaffär, och Tove var himlastormande förälskad.
“Det var då jag förstod, medan vi dansade”. Det var en så oerhörd förundran. Som att hitta ett nytt rum i sitt gamla hus som man trodde sig känna ut och in. … Vi reste till deras gods i Tavastland och stannade där i fyra dagar. Såna samtal, Eva!
Tove ville berätta om sin nyfunna kärlek för hela världen, men Vivica ville vara mer diskret. Deras korrespondens visar vilka trick Tove måste ta till för att inte Vivicas man skulle bli misstänksam över att en och samma människa plötsligt skrev så många brev till hans fru.
P.S. Det bruna kuvertet har min parturi* skrivit på för att du inte ska behöva inleda året med hemska uppgörelser. Jag kan vara nuftig! Nästagång tar jag gårdskarn och sen specerihandlaren. Ljuvling! (Brev till Vivica 30.12.46)
*parturi är ett finskt ord för barberare
Tove uttryckte sin kärlek till Vivica på ett minst sagt grandiost sätt, i en väggmålning som spände över 2×6 meter. Målningen heter Fest i stan och Tove målade den för Stadshusets källarrestaurang på uppdrag av Vivicas pappa, som var stadsstyrelsens ordförande.
I förgrunden har Tove målat sig själv och ett litet mumintroll som lutar sig mot hennes vinglas. Men Tove har också målat något mer personligt och modigt i bakgrunden… Bakom henne dansar en fullt igenkännbar Vivica Bandler med en man. Att avbilda målet för sin lesbiska kärlek är modigt gjort, och freskerna kan ses som en kärleksförklaring, även om inte många i den tidens Helsingfors förstod det.
Fresken Fest i stan finns utställd på HAM, Helsingfors stads konstmuseum, och är definitivt värd ett besök.
I del två av vår serie får vi se hur Vivica inspirerade muminberättelserna och vilka andra intressanta könsroller man kan hitta i muminböckerna och -serierna. Under den kommande veckan kommer vi att dyka djupare i olika queera teman i Toves liv och verk och också delta i Helsingfors Pride-festival.
Moomin Characters på Helsingfors Pride-festival i juni 2019
Måndagen 24.6. kan du höra en föreläsning om queera teman i Tove Janssons konst och liv på ett Pride-evenemang på Nationalmuseet klockan 13:00-13:30. Föreläsningen hålls på finska.
Vi ordnar också en blomster-workshop för unga på de ungas Pride-hus vid Sörnäas Strandväg 31 fredagen 28.6. Då får unga mellan 13 och 25 lära sig binda blomsterkransar som liknar den som Tove Jansson brukade ha på sin födelsedag under ledning av floristen Pirjo Koppi.
Blomsterkransar är också temat för den nya Helsinki Pride-väskan som pryds av ett exklusivt blomstermotiv som Tove ursprungligen skapade för det legendariska skivbolaget Love Records. Den unika bilden från år 1979 har aldrig tidigare använts för något annat ändamål.
Intäkterna från försäljningen av väskorna används till förmån för det ungdoms- och samfundsarbete som Helsingfors Pride gör. Vi lottar ut väskor på våra konton på Instagram, Facebook och Twitter och väskorna går också att köpa i Pride-shopparna på Stockmann och nationalmuseet.
— —
Brevcitaten är från boken Brev från Tove Jansson , red. Boel Westin och Helen Svensson
Foton: pärmbilden Beata Bergström, den svartvita bilden på Fest i stan Per Olov Jansson
Det hemliga budskapet i Mymlans namn – queera teman hos Tove Jansson del 2
I den andra delen av vår serie om queera teman i Tove Janssons liv och verk tar vi en titt på de mångfasetterade könsrollerna i Mumindalen och vilken koppling de har till…
Tove & Tooti – en sann kärlekshistoria – Queera teman hos Tove Jansson, del 3
I den sista delen av vår serie om queera teman hos Tove Jansson stiftar vi bekantskap med Tuulikki Pietilä, Toves livspartner och ser hur hon influerade Toves skapande.