Snusmumriken, en filosofisk äventyrare

Många ser Snusmumriken som en enstöring, men man kan ändå alltid lita på hans hjälp när någon befinner sig i knipa. (En gång blev han till och med tvungen att ta hand om tjugofyra borttappade små skogsungar). Frihet är det allra viktigaste för Snusmumriken, men han bryr sig om andra och tar sina förpliktelser på allvar. Han vet att Mumintrollet saknar honom förfärligt mycket när han går iväg, så han lämnar alltid ett brev där han försäkrar Mumintrollet om att han kommer tillbaka på vårens första varma dag. 

“Ägodelar gör att Snusmumriken känner sig obekväm.”

Snusmumriken bär de få ägodelar han behöver i sin ryggsäck, och han bor i sitt tält som har “den där gröna sommarfärgen som får en att tro att det är solsken utanför”. Under hela sommaren tältar han i närheten av Muminhuset. Man får bara hälsa på i tältet om man blivit inbjuden – vilket många hoppas på att bli. Många dras till Snusmumriken på grund av hans gåtfulla men vänliga natur.

Snusmumriken förekommer för första gången i boken Kometen kommer, först utgiven som Kometjakten (1946).

Vilken är Snusmumrikens specialtalang?

Snusmumriken är en begåvad musiker. Han spelar flöjt och munharmonika och komponerar sina egna visor, och låter sig ofta inspireras av naturen. Han förstår vikten av att låta melodier komma i sin egen takt, och att nå rätt balans mellan glädje och melankoli. Alla som bor i Mumindalen – från Muminfamiljen till de små krypen och igelkottarna i skogen – älskar att lyssna när han spelar. 

Vad får Snusmumriken att känna sig obekväm?

Ägodelar gör att Snusmumriken känner sig obekväm. Han föredrar att resa med lätt packning, och  hålla huvudet fullt av tankar och tassarna fria. Särskilt illa tycker han om tanken på att äga någonting nytt. Att köpa något kan vara en stor utmaning. En gång när han besökte en handelsbod sade han sig behöva ett par nya byxor. Han provade till och med ett par, men han var tvungen att genast ge dem tillbaka eftersom de var för nya och rena.

Visste du det här om Snusmumriken?

I Tove Janssons tidiga teckningar av Snusmumriken ser han ut att sakna hår under sin lite tilltufsade gröna filthatt (vilken han ibland pyntar med en fjäder eller några blommor), men i senare illustrationer ger Tove Jansson honom kort och rufsigt brunt hår. 

Citat:

• “Jag äger allt jag ser och känner mig glad åt. Hela jorden om du vill.“ (Kometen kommer, först utgiven som Kometjakten, 1946)
• “Och nu river vi ner vartenda plakat, och vartenda grässtrå ska få växa som det vill!” (Farlig midsommar, 1954)
• “Snusmumriken var lugn och visste enormt mycket men pratade inte om det i onödan. Bara nån gång berättade han om sina resor och då kände man sig stolt, som om Snusmumriken låtit en bli medlem i ett hemligt förbund.” (Farlig midsommar, 1954)
• “Ni får väl snyta er i underkjolen. Eller vad ni nu har.“ (Farlig midsommar, 1954)
• “I det första dagsljuset gick Snusmumriken för att hämta sina fem takter, de fanns på havsstranden. Han steg över vallen av tång och drivved och stod på sanden och väntade. De kom genast och var ännu vackrare och enklare än han hade hoppats att de skulle vara.” (Sent i November, 1970)
• “Det är en kväll för en sång, tänkte Snusmumriken. En ny visa som ska ha en del förväntan i sig och två delar vårmelankoli och resten bara hejdlös förtjusning över att få vandra och vara ensam och trivas med sig själv.“ (Det osynliga barnet och andra berättelser, 1962)