Tove Janssons homosexuella eftermäle inspirerar HBTQ-grupper över hela världen. Denna artikel lyfter fram olika artiklar med queerteman från arkivet på Moomin.com.
Tove Jansson var inte en queeraktivist, utan en ganska privat person som höll sitt privatliv för sig själv. Genom sitt modiga sätt att leva sitt liv och sin kompromisslösa konst lämnade hon dock ett djupgående homosexuellt eftermäle efter sig för dem som vill se det.
Nedan finns länkar till olika artiklar med queera teman inspirerade av Tove Janssons muminberättelser och hennes sätt att leva öppet i samkönade relationer under tider då det var olagligt i hennes hemland Finland.
Artikelserie över Tove Janssons homosexuella arv
Denna serie bestående av tre artiklar, dyker ner i olika queerteman i Tove Janssons liv och konst.
“Jag blev ju alltså förälskad i en människa. Och ibland var den där människan en man, och ibland en kvinna”
Del ett i serien utforskar Toves queera arv och hennes inställning till kärlek, och belyser hennes första, livsförändrande förhållande med en kvinna, teaterregissören Vivica Bandler.
Vivica skulle bli Toves livslånga vän och en viktig kollega i olika kreativa projekt, och hon inspirerade också till den mycket älskade duon Tofslan och Vifslan, som debuterade i muminboken Trollkarlens hatt (1948)
“Så började de vandra ner i dalen medan de samtalade på det märkvärdiga sätt som är eget för alla Tofslor och Vifslor.“
Del 2 i serien tar en titt på de olika könsrollerna i Mumindalen och hur de är kopplade till Tove Janssons liv.
Du får veta hur Vivica Bandlers och Toves privata jargong som par inspirerade hur Tofslan och Vifslan pratar i muminberättelserna och vad det svenska ordet för mymla har med sex att göra samt bekanta dig med olika queera läsningar av muminberättelserna.
“Jag känner mig som en trädgård som äntligen fått vatten så att mina blommor orkar slå ut.”
I del 3 presenteras århundradets kärlekshistoria, den mellan Tove Jansson och hennes livskamrat Tuulikki Pietilä, en konstnär och resenär som var Toves trygga hamn i vått och torrt.
Tove Jansson skrev till Tuulikki Pietilä sommaren 1956, ett år efter att de hade träffats för första gången, att Tuulikki hade vattnat hennes trädgård och låtit hennes blommor blomma – kan det finnas ett vackrare kärleksbrev?
Diskussioner med queera teman på Tove-festivaler
Under de senaste åren har flera Tove-festivaler ägt rum i olika nordiska städer. Under en Tove-festival ägnas en hel dag åt samtal och uppträdanden inspirerade av Tove Janssons livsverk. På flera av festivalerna har det också arrangerats paneler med fokus på Tove Janssons homosexuella arv.
Nedan hittar du länkar till redigerade versioner av festivalens diskussioner med queertema på olika språk, alltid textat till engelska.
Tove-festivalen i Helsingfors 2021:
“Som ung och homosexuell kille förstod jag precis vad hon menade”
Tove-festivalen i Helsingfors 2021 bjöd på en diskussion om queera perspektiv i Tove Janssons litteratur.
Några av paneldeltagarna kom att se berättelserna genom queera glasögon först senare i livet, men journalisten Mark Levengood kände en omedelbar igenkänning redan som barn:
“När man då som väldigt ung och väldigt homosexuell kille famlade runt i Helsingfors förstod jag precis vad hon menade. Fast det inte fanns någon kontext, någon annan information att hämta, jag förstod precis.”
Levengood älskade de tecknade muminserierna, särskilt en berättelse om pigan Misan och hennes lilla hund Ynk (på bilden i den här artikeln), som måste bära munkorg eftersom han bär på en stor hemlighet – att han gillar katter. Muminmammans sätt att ta itu med situationen med den olyckliga hunden är mycket vänligt och förstående – titta på videon ovan eller läs den här artikeln för att ta reda på hur!
Du kan också läsa den här artikeln på tovejansson.com, som fokuserar på andra aspekter av diskussionen, inklusive citat som följande: “En dag, om du har tur, träffar du en Vivica”.
Paneldeltagare: Författare Kaj Korkea-aho, journalist, moderator och Unicef-ambassadör Mark Levengood och docent i litteraturvetenskap Mia Österlund
Moderator: Kira Schroeder, producent på Moomin Characters
Tove-festivalen i Reykjavik, 2022:
“Mumindalen är en trygg plats för marginaliserade grupper”
Den isländska panelen diskuterade queerhet i Mumindalen och andra litterära rum skapade av Tove Jansson. Moderator Ásta Kristín Benediktsdóttir noterade hur Tove Jansson behandlar många queera ämnen utan att ta upp dem direkt: “Hon dansar runt censuren”.
Panelen drog slutsatsen att Mumindalen verkligen är en queer plats, en plats där människor kan leva sina liv enligt olika normer, utan strikt definierade regler om hur man är man eller kvinna. Hildur Ýr Ísberg konstaterar: “Den här dalen är en trygg plats för marginaliserade grupper”
Paneldeltagare: översättaren och författaren Þórdís Gísladóttir, läraren Hildur Ýr Ísberg, queeraktivisten Hilmar Hildar Magnúsarson
Moderator: litteraturforskaren Ásta Kristín Benediktsdóttir
Tove-festivalen i Tammerfors 2023:
Uppror, mod och märkvärdigheter i Tove Janssons värld
“Mod är att göra saker även när en är rädd”
I panelen i Tammerfors fördjupade sig två millennials som växte upp med mumintrollen; aktivisten och ordkän stnärwn Piki Rantanen och journalisten och programledaren Sean Ricks, i Tove Janssons förmåga att skriva om mjukt uppror och djärva idéer i en lättillgänglig form. Paneldeltagarna lyfte fram karaktärer i Janssons berättelser som är viktiga för dem och funderade på vad vi kan lära oss av dessa särpräglade karaktärer och av författaren själv.
Paneldeltagare: Piki Rantanen och Sean Ricks
Moderator: Nanette Forsström, producent på Moomin Characters
Inspirationen bakom Too-ticki
Too-ticki är en blygsam och medkännande vän till Muminfamiljen. Vem inspirerade skapandet av denna hjärtevärmande karaktär?
“Jag har förälskat mig besinningslöst i en kvinna…” – Queera teman hos Tove Jansson, del 1
Den här veckan firar vi att det snart är dags för Tove Janssons hemstad Helsingfors att klä sig i regnbågsfärger under Pride-festivalen.
Tove Jansson och Tuulikki Pietilä: Ett livslångt partnerskap
Partnerskapet mellan Tove Jansson och Tuulikki Pietilä har lämnat ett avtryck i både queerhistorien och konstvärlden.Lär känna deras historia!