Vid mitt demoniska öga vad du är trevlig.
Tove Jansson,
från boken
Muminpappans memoarer (1950)
Vid mitt demoniska öga vad du är trevlig.
Ni är lika vacker ändå.
Jag kan inte bo i min kaffeburk längre!
Å vad jag är nöjd! Å vad jag är glad!
Hur är det med er uppfostran? Är ni uppfostrade? Kanske ni är födda omöjliga?
Vet ni att jag kom till världen i en mussla och inte var större än en vattenloppa när hon hittade mig i sitt akvarium?
Inte inför ögonen på ett mumintroll! Jag skall rädda honom!
Vad är ett telegrafkontor? Duger det att äta?
Jag hoppades ju att nån skulle vara så snäll och äta opp henne. Är det mycket illa att vi inte sörjer ett dugg?
Nu ska vi sätta igång! Först en liten tävlan i strumpstoppning (jag har tittat i era lådor, nämligen). Sen lite uppfostrande lekar som belöning.
Rädda väskan! Rädda väskan!
Låt den reda sig bäst den kan. Jag tror den klarar sig bättre om den får ha det lite krångligt.